Testa dig fram i vinbryggningen bland alla frukter och bär

För bästa möjliga resultat vid framtagning av vin är det viktigt att frukterna som används behandlas på rätt sätt. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som sannerligen rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fylld med goda råd och tips. Författaren har många års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man bör gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på olika sorters bär, och annorlunda sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika process.

Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att också stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man införskaffa en äppeldelare som funkar mycket bra för att dela äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna rikligt med fruktrester och jäsningen som krävs är cirka 3-4 dygn.

Erlandsen tar så klart även upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är betydelsefullt att sortera undan blad och också dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på drygt 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Trots att rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går således så klart att göra smakligt vin på rabarber. Men man bör tänka på att rabarber endast ska användas för vinframställning i maj samt juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som inte är önskvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. Länk till mera info.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa sedan ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll försiktigt och utförligt över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats komma med. Därefter tillsätter man socker och vatten enligt recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Eftersom de har en enorm aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att till exempel få bort samtliga kärnor i ett nypon ska man dela det itu och skölja med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man hälla kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det medför att bären sväller nästan 4 gånger sin torkade storlek. Processa dem således inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk också på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligen bli runt 2-5 liter vatten.

Det går att köpa till exempel torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går också att hitta i butiker på internet.

Det går dessutom alldeles utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och bör således undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa omkring 2-3 dagar innan socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar vanligen rymma 1 kg vilket genererar ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ca 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och därefter ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.

Ett annat exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas till vinframställning. Man ska dock vara försiktig med att inte använda allt för söt saft. Ha för den skull koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att prova att frambringa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas skild.

Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller ihop, vilket oftast tar omkring 3-5 minuter.

Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten i enlighet med recept.